Räven, björnen och jättehavsörnen. Det rimmar ju 🙂 Och så det lilla vattnet.
Det är mulet men Kurilsjön ligger stilla. På morgnarna ofta som en spegel. Regnskurarna kommer då och då. Nästan varje morgon betar en björn utanför fönstret och gör att morgonkaffet smakar extra gott.
Vi har nu firat Kostja i dagarna tre. Som sig bör på ryskt vis. Med besök av personalen på grannlodgen och två vänner som tagit sig hit med terränggående bil och specialbyggd båt (då floden från närmaste by är extremt grund). Det finns ingen väg att tala om men med rätt fordon och till sist båt så kan man komma till den andra lodgen från västkusten. Där lever man på fiske sen lång tid tillbaka. Lax och laxrom tillreds på olika sätt. Till vår lodge är det båt som gäller. Eller över isen om vintern. Ca 30 min från den andra lodgen m gummibåt. Hur som. På födelsen blev det grillspett, olika sallader, rökt fisk, laxrom….. och ett och annat glas av det ”lilla vattnet”. Kommer av olika skäl inte gå in på några detaljer kring detta. Av hänsyn till mina vänner och krångliga regler som råder.
Samma dag som Kostja fyllde år dök plötsligt en ung Björn, 3-åring, upp mitt emot lodgen. Jag och Lana tog våra kameror och gick ut. Plötsligt dyker vår vän räven upp. Den gulliga rufsiga hona som verkar gilla att hänga runt lodgen. Hon följer efter oss ut till björnen. Den – troligen en hanne – tittade nyfiket på den och på oss och fortsatte sen att beta lugnt. De gör verkligen det så här års! Betar gräs. Rävhonan fick plötsligt ett spel och började skutta runt björnen som mest verkade förvirrad av skådespelet. Det var nästan som om räven ville säga oss nåt. ”Håll er på lagom avstånd. Gå inte närmre nu. Jag håller ställningarna så länge”. Först när vi packade ihop och gick tillbaka lugnade sig rävhonan. Och följde efter oss tillbaka igen mot lodgen. Har några videoklipp som jag får dela senare. Det var helt fantastiskt att se räven och björnen i interaktion. Till och med Lana – som bott här i flera år – blev exalterad.
Dagen efter skulle vi skjutsa tillbaka två gäster och passade på att åka förbi några av uddarna där flera björnar brukar ha sina iden. En kikade snabbt ut. Troligen en hona m små ungar eftersom den fortfarande är kvar nära idet. Därefter såg vi en av jättehavsörnarna igen. Glömde ställa om kameran i upphetsningen och fick tyvärr inga bilder när den flög. Men det är ju några dagar kvar. Vilka majestätiska fåglar!!! De ser nästan overkliga ut med sin skarpt böjda grova gula näbb.
Idar bjöd jag på Chili con carne. Och det gick hem. Färskvarorna börjar ta slut men det finns lite olika förråd och dessutom numera en frys!!!
Jaaa. Tiden lever sitt eget liv här. Varje dag är fylld med nya intryck och det är svårt att fatta om man varit här i några dar eller i några veckor. Tänk vilken dröm att få leva här ett helt år och följa djur och natur genom alla årstider. Det vore heeelt fantastiskt. Vilket drömjobb de har Lana och Kostja! Och vilken tur jag har som får vara här som volontär. Det HÄR är bara början på något nytt och stort för mig.
