Efter ett drygt dygn i Petropavlovsk med inköp av matvaror, möten på kontoret för Kronotskij Nationalpark och fixande med dokument hos FSB (nuv KGB) var det dags att resa söderut till magiska Kurilsjön. Jag hade fantastisk tur som kunde få åka med ett gäng killar i deras helikopter. De hade med sig arbetsmaterial till den större av de två lodgerna. Säsongen har inte börjat ännu med turister och nu ska man reparera och fixa inför att de första grupperna kommer. Själv ska jag bo på den mindre och bästa lodgen. Där jobbar mina vänner Lana och Kostja som parkvakter. Kostja sen 7 år och Lana sen 4. Under lågsäsong är det bara de två här och 1-2 volontärer som hjälper till. Jag hade lika gärna kunnat få vänta i flera dagar på rätt väder, eller fått ta mig ner via terrängfordon och båt. Det hade tagit ett dygn eller mer. Med helikopter tar det en dryg timme till Kurilsjön.
Vulkan efter vulkan passerade förbi utanför helikopterfönstret. Snötäckta och gnistrande i solskenet. Förutom jag var det 5 killar ombord, en fyrhjuling och en massa bygggrejer. Och när vi landade stod de där. Lana och Kostja. Vi sågs senast i höstas när jag var här som reseledare med en svensk grupp. Ett bord dukades fram med saltgurka, sala (späck), grönsaker och så förstås en liten vodka. Allt med vulkanen Ilinskij som fond på andra sidan sjön. Ryktet hade redan gått att en liten svenska skulle åka hit och dessutom ha en SUP-bräda med sig! Det väckte en del munterhet och kommentarer.
Sen packade vi all mat, brädan, väskan m m i en liten gummibåt för att ta oss en dryg halvtimme bort till vår lodge. En till kvinna kommer hit som volontär varefter men just nu är det bara jag och mina två vänner på den. Och vid middan i kvällsljuset passerade de tre första björnarna förbi utanför fönstret. Till frukost hade en hona grävt sig under elstängslet och var plötsligt utanför vårt hus!! Hon fick jagas ut och jag fick åter en påminnelse att ta med en räddningsfackla när jag går på dass. Det skrämmer en björn med ljud och ljus när den kommer nära. Vädret blev sen tyvärr riktigt dåligt och vi har varit lite strandsatta. Och internet väldigt dåligt. Men vad gör det. Just nu börjar parningssäsongen och precis i detta nu ser jag en hanna och en hona 150 meter bort. Jag njuter av varje sekund här!!!
